Nåja. Livet är faktiskt ganska mysigt även när pållen är frusen, blöt och lite grinig.
I går kväll lånade jag ut honom till Matilda och fick en fin snabbrapport. Hästen imponerade tydligen. Tölten var fin.
Men i dag minsann var inte humöret på topp.
Juppe var blöt och stissig. Det var små tomtenissar överallt som tittade fram och kittlade hästens nerver.
Vi fick till en promenad längs isiga grusvägen i alla fall.
Fnork, fnork, sa Juppe åt det mesta.
Titanias humör verkade däremot inte förstöras av lite regn. Hon snuttade mjölk och tittade intresserat på mig och Juppe när vi halkade förbi.
Äh. I morrn blir det kuligare. Det känner jag på mig.
Träligt när det är geggigt, underkylt och mörkt... Jag vill inte ha någon snö eftersom min häst inte kan ha snösulor, men jag vill gärna ha ljuset! ��
SvaraRaderaNej, det förstår jag. Snöstyltor är skitläbbigt - även om jag har stallkompisar som säger att bästa sättet att bli av med dom är att rida fort! Själv längar jag efter snö, gärna en meter eller så. Lika bra att erkänna direkt.
Radera