lördag 18 november 2017

Ny regim - ny ledarstil


Juppe ÄR bäst. Ikväll körde vi markarbete på ridbanan. Till slut kopplade jag loss linan från kapsonen och så körde vi sluta utan linor och skit.

OCH JUPPE FÖLJDE MITT SPÖ (SVÄRD) MED RUMPAN. Han är så smart och helt fantastisk. Jag tror faktiskt att övningen fick en ny dimension för min kompis. Jag riktigt såg hur han tänkte AHAAAAAA.

Sedan blev ju inte slutan perfekt utan stöd i nosen, men det var inte grejen.

Grejen var att vi skulle ha kul. Hur det än är kan markarbete bli lite nötigt och statiskt.


Just nu är det inte lika roligt att hänga med grabbarna i hagen. Nä, det har inte med leran att göra. Det har med byte av chef i valackhagen.

Frami har lämnat plats för Fengur (skäcken).

Visst, jag kommer att vänja mig, och det är ju inte min chef - det är Juppes.

Men där Frami var mildögt övervakande och till och med hjälpsam när det var tjockt vid grinden är Fengur så illvillig att han kan skita i att det står en människa där och börja härja runt med min kompis.

Hans kompanjon och vapendragare är likadan. I går blev jag riktigt arg. Då tog jag grimman och grimskaft och svingade runt huvudet på mig och vrålade till vita vännen. Han kom nämligen med öronen bakåtstrukna mot Juppe och mig och skulle härja.

I dag fick vi vara ifred. Phu.

Läget har lugnat sig lite, Fengur står ofta en bit från flocken och "övervakar". Helt okej med mig.


Ja blä, sa Juppe.


Så här fundersam såg Fengur ut i går när jag vrålat åt hans knekt. Fundersam får man vara, tycker jag. Och jag gillar att han sänkte huvudet. Gott så.


Ny chef, ny ledarstil. Och smilfinken Juppe har ännu inte kommit på något sätt att närma sig nya chefen. Jag tror inte kemin stämmer riktigt om jag ska vara ärlig. Tror aldrig Juppe blir en favvis-fan där.

2 kommentarer:

  1. Du hade ingen video på det där när du svingade grimman och vrålade? :) Jag skämtar, jag hörde inne i mitt huvud hur det lät ;). Roligt att det gick så bra med markarbetet! Sånt lever man på... Ha det gott!

    SvaraRadera
  2. En får vara glad så länge en inte har mänsklig publik . . . Jag är rädd för att föreställningen mer var åt hållet "aggressiv köttbulle till matte"-hållet än "ståtlig och med naturligt pondus föser matte bort". Hå, hå, ja, ja. En lär sig både om sig själv och om andra när en har häst.

    SvaraRadera