Jag kommer att bli smal! :-)

Perfekt! Jag och Juppe gick halvmilen ikväll igen. Lite grusväg, lite traktorväg, lite skog. Mycket att mumsa på för Juppe.

Trivsamt för båda. Såg inget på Juppe att han har ont. Gudskelov. Han äter som en skördetröska.

Han är så rolig. Vi mötte traktor med något monsterartat på släp på trånga grusvägen. Vi klämde upp oss mot stonas hage och tittade på när den slamrade förbi. Inga problem. Juppe fattade inte ens varför jag tog upp en morot att distrahera honom med. Men den gick ju ned.

Stickade tröjor däremot. Uj, uj, uj.

Avelsstonas hage = fanclub. De höll koll på oss och mötte upp när vi knallade hemåt. En viss liten vän tittade mer än andra på Juppe . . .

 Kolla fina magen till vänster.

Det ser så tungt ut, och magens innehavare ser så mild och tålmodig ut.

 Åh, Juppe!

Han är så SNYGG!

Jag vet. 

Och i morse fick jag fatt på veterinärkliniken jag ville få fatt på. Veterinären skulle ringa upp. Vid lunch ringde jag och undrade, och kvinnan skulle påminna . . .

Nåja, i morron kanske någon ringer upp. Nu har jag i alla fall lugnat ned mig och förstått att Juppe inte är färdig för slakt riktigt ännu.