Promenixen med Baldur blev fin. Blåsten la sig och vi fick känna lite värme från vårsolen. Juppe klarade traktorer och cementblandare och bilar jättebra. Barn med visselpipa funkade också.
Han satte gränsen vid en postlåda. Men that's it.
Tror det var jätteskönt för snuppis att gå på promenad med stabilt sällskap. Vi till och med testade att gå över bron mot stonas hage åt "fel" håll, bort från stallet. Först Baldur, sedan Juppe. Inga problem.
Juppe litar på Baldur. Jag viftade med ett öra om att få hjälp med lastträning av Baldur o Co. Det var inte alls omöjligt. Det tror jag blir kanon.
Så här såg det ut i flocken när jag kom på förmiddagen.
Yogajuppe suckade och började tänja på sig.
Gäsp, gäsp.
Sedan gick han i stå.
Fengur vände rumpan mot solen och stod och mediterade för sig själv.
Baldur undrade vad jag höll på med.
Underlig människa det där. Vad vill hon?
Och efter turen gick Juppe med raska steg mot . . .
Öh, jag vet precis vad jag vill!
Baldur blev bekymrad igen.
Vad vill människorna? Varför går de inte? Varför tittar de på mig?
Juppe blev bara . . . bara . . .
Trööööött!
Det blev nog en lagom tur i dag. Mycket skritt och filosoferande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar