Det braiga med en halt häst är att jag får motion på ett helt annat sätt.
Och - jag har upptäckt att Juppe blivit fräck. När vi började promenera ville han får förbi mig. Nu har vi spankulerat ihop några dagar och han håller sig på sin plats, jag går först. Jag bestämmer dessutom när det är dags att äta.
Jag är rädd för att han ska sticka mulen i en nyvaken huggorm, så innan han får äta vill jag hoppa och stampa lite där det ska ätas. Sedan är det varsågod. :-) Behöver inte undra hur det ser ut om någon ser oss.
Stilla frid. Och vilken ljuvligt varm dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar