Inflätat flugpannband - tror ni det funkar?

Ah, så snygg han är min kompis.

Aldrig sura miner när jag dyker upp i hagen.

Det är ju fantastiskt i sig, han får ju aldrig vara ifred så att säga. Jag är och hälsar på många dagar i veckan.

I dag började det så här. Det är ganska vanligt faktiskt.

Någon kompis tycker det är lite orättvist att jag plockar med Juppe ut hela tiden och vill liksom blockera för min vackra häst.

 

Eller i alla fall ge ett litet tjuvnyp i farten.

Hindrar det en Juppe?

Alls icke.

Vem kan tro att den här pållen dunkar i hovarna när det plockas fram cavalletti på ridbanan?

 Nu är det så här att jag har blivit inspirerad av en virtuell kompis.

En facebook-kompis som äger en släkting till Juppe. Sådana kompisar har jag haft mycket nöje av, det är lite grand som gammeldags brevkompisar.

Först lär man känna varandra. Sedan träffas man i bästa fall.

Jag har gjort en av mina livs bästa resor med virtuella trädgårdskompisar. I Chelsea knöts vänskapsband för livet (när vi träffades på riktigt första gången) och vi har kontakt sedan dess.

Jo. Min inspirationskälla har klippt tofsar ut sin hästs svans och flätat ihop med pannluggen på sin häst, som flugpannband.

Så långt var jag inte beredd att gå.

Jag rånade mannenvännen på hans livet-ut-lager av skosnören på metervara direktbeställda från Kina.

Jag tror på det här.

Jo. I morron får jag klippa av snoddarna lite. Nej, Juppe. Jag ska inte bränna av ändarna med tändare när snoddarna sitter fast på dig. Mannenvännen har lovat att sponsra med någon meter till om de här blir för fransiga när de klipps av.

Juppe betade med snörena och fick in dem i munnen.

Bluäk. Panik. Spotta, fräsa.

Annars - jo. Lite tunga är de också. Funderar på om det är bra att trä på någon pärla längst ned, men det kanske blir irriterande för Juppe.

Vi får se.

Hoppas det här hjälper på irriterade ögon.