Jag börjar lite baklänges eller mitt i äventyrstanternas islandsresa med att berätta om valskådning. Vi var fem tanter från stallet som reste tillsammans och jädrar vilket tempo vi hållit.
Valskådningen i Hauganes gjorde vi som en after-ride en dag (minst två saker att göra varje dag, tempo, tempo).
Genom Sandra på Hléskogar som vi bodde hos fick vi rabatt hos Whale watching Hauganes.
Japp. Humöret på topp som alltid hos äventyrstanterna.
Längs relingen fanns havsfiskespön uppsatta. Turen skulle avslutas med lite fiske.
Lycklig? Ja, lite. :-)
Jag trodde att vi kanske skulle få nöja oss med det här.
Frisk luft, en blå himmel prydd av moln i olika nyanser av gråblått - som prydde bergen i fonden som också gick i gråblått. Inte det sämsta.
Jag menar. En charmig träbåt och en liten sväng i en fjord. Hur stor är chansen för att se val?
Jättestor.
Bara en liten bit ut på vattnet fick vi sällskap av små knölvalar.
Vi började bli experter på att se skillnad på vågor och fenor och var nöjda med det.
Då började showen.
Vi fick känslan av att valarna tyckte det var lika kul att kika på oss.
De for fram i vattnet med öppna munnar och samlade krill.
Vi bara tog in alla intryck.
Jag borde väl ha filmat förstås. Inte kom jag att tänka på det.
Vi började se skillnad på olika stjärtfenor. På mönstren och på att vissa hade samlingar med havstulpaner längst ut på spetsarna och andra var helt släta.
Nog stilade valarna för oss?
Visade hur en stjärt ska föras, ungefär som klaffarna på en flygplansvinge.
Innan vi åkte ut med båten fick alla låna en rejäl overall av valskådningsarrangören.
Allt var helt enkelt väldigt välordnat. Guiden var kunnig, avslappnad och rolig. Han verkade verkligen bry sig om att vi fick en fin upplevelse.
Det var bara vi och ytterligare en liten båt i hela fjorden.
Jag tycker inte att jag behöver åka på en enda valskådning igen i hela mitt liv. Det finns inget som slår den här upplevelsen.
Till och med personalen var förvånad över antalet valar under just vår tur.
Vi tittade och tittade och tittade. Sa att vi borde ha spelat in blåsljuden från valarnas andningshål.
Blev nästan lite matta och trötta av allt mäktigt omkring oss.
En av stalltjejerna i Hléskogar hade besök av sina föräldrar. Det syntes i deras ansikten att vi inte var ensamma om att drabbas av intrycken.
Och ja, förlåt. Det blir många valstjärtar - men de är ju så fina!
Vissa såg ut som om de var skulpterade i marmor, vackert fläckiga på sidan. Andra var mer jämnt färgade.
Turen slutade med en liten fiskestund.
Två i sällskapet fick upp rediga torskar, kul att se.
Och Hauganes med omgivningar på norra Island är så vackert, så vackert.
Det kommer att ta tid att smälta allt vi varit med om.
Juppesnupp då? Jodå, vi tog en skogspromenad i kväll. Njöt av regndroppar och slog ilsket efter mygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar