Tänk att man kan älska ett djur så här mycket. Tänk att det var så här roligt att ha en häst. Lite skeptiskt frågade jag om råd innan jag köpte Juppe - är det taskigt att sälja hästen om man liksom inte passar?
Nej, nej, sa kompisarna.
Klart att det inte är taskigt att se till att man har en partner man passar ihop med.
Jag och Juppe passar ihop. Ikväll var det bara vi i stallet. Eftersom jag pysslat med Mackan två kvällar i rad var det extra mysigt.
Juppe blundar när jag trycker min kind mot hans ganasch, sådär lite under ögat där pälsen är tunn. Och så står vi bara och myser.
Det finns ingen i hela världen som Juppe, och så är han min.
Det är väl själva f-n att han ska vara halt. Hela veckan har jag på det mest barnsliga sätt förhalat att ringa till veterinären. Förra helgen mejlade jag en film på Juppes hälta, vet inte alls om han vill kika på filmer. Hela veckan har jag haft på mig att ringa honom för att be om råd. I morgon är det fredag.
Förutom mys så gick jag och Juppe fem varv på ovalen. Hur långt är det? Juppe kör vanliga stilen, några varv som blodhund och sedan när allt är uppvärmt - skrölt. Eller jogg, eller vad det är. Det syns hur skönt det är. Han liksom skakar loss kroppen. Och jag tänjer ut stegen och får motion på köpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar