onsdag 7 januari 2015

Juppe slapp renskinnet ikväll

Hoppsan, det är kanske nästa vecka lektionerna drar igång.

Det var i alla fall ingen i stallet när jag dök upp vid 19-draget. :-)

Nu har ju Juppe fått vara ifred två dagar efter det fasansfulla renskinnsöverfallet. Han var påtagligt misstänksam i stallet. Mums, mums på höet och så vips en listig blick på mina händer. Inget renskinn där? Bara en borste? Aha, mums, mums.

Köpte ett nytt arbetsrep, också från Taur, rött och fiiiiint. Juppe fnorkade mot det också när jag visade fyndet. Jisses. Han lugnade sig blixtsnabbt, men ändå.

Repet är tungt och bra, med en stopp längst ut, vad det nu ska vara bra för. Longeringen i sig sket sig, jag MÅSTE HA SPÖ. Inte glömma spö gång på gång.

Spöet behövs inte för att Juppe inte vill gå, utan för att han oavbrutet tror att jag menar backa när jag vill att han ska gå framåt. Hon kanske menar backa? Och så går pålle fridsamt bakåt. Och då vet jag liksom inte hur jag ska komma intill honom för att komma i drivande position.

Går jag mot honom sätter jag upp farten i backen, ja, ni fattar.

Suck. Jag vill gå i longeringsskola. Jag vill att någon som är duktig ska longera Juppe så han fattar vad det går ut på igen. Och näej, han är jättelydig när det gäller de olika gångarterna, han slänger bara i backen väldigt ofta. Det gör mig förvirrad. Och är jag förvirrad så blir Juppe det också.

Väldans välkammade hovskägg fick han också, gossen. Frustade gjorde han också efter passet.

2 kommentarer:

  1. Du kanske redan gör så här, om inte så pröva att sänka den främre handen (den närmast Juppes huvud) och höj den andra handen som närmast bakdelen. Då släpper du fram Juppe, dvs blockerar honom inte. Positionera dig så du tittar på Juppes bakdel, din kropp är lite närmare bakdelen och vriden lite i den riktningen han ska gå, då driver du honom framåt. Hänger du med på vad jag menar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I mitt huvud gör jag precis så där, men jag tror att händerna spökar när det börjar trassla. Då vänder sig Juppe mycket behändigt med huvudet rakt mot mig och - backar. Mycket snällt, mycket uppmärksamt. Back, back. Och så börjar jag liksom försöka gå runt honom för att komma i rätt position, och ja . . . suck. Tack för att du kommenterade!

      Radera