torsdag 9 oktober 2014

Trava = ett lätt vick framåt i sadeln

Fridens liljor.

Ikväll tänkte jag ovalen, och ett lätt, roligt pass. Juppe frustade redan på väg till ovalen. Han gillar den!

Dumt nog var jag spänd, har ingen aning om varför. Vi värde upp på ridbanan, cirklade runt och klafsade lite i pölar. Inte särskilt många varv åt varje håll, Juppe var förekommande och undrade om han inte skulle göra skänkelvikningar?

Sötmule.

På ovalen skrittade han snyggt på tygel, lite dipp av huvudet. När det var dags för trav gjorde jag en ordentlig halvhalt för att berätta att något var på gång och så tänkte jag fööööörst luta mig fram - och det räckte med det! Glöm skänkel, smackningar och röstkommando!

HA! Tänkte både jag och Juppe och njöt av helt perfekta fattningar av både trav, tölt och galopp. Det blev ingen lång stund och inga långa sträckor. MEN VI VAR BRA.

HA!

Sötmulen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar