I ett tidigare inlägg berättade jag om sadelinpassaren Winslow. Han tipsade om det här. Så simpelt, så simpelt - när man vet om det.
Jag älskar den här Mias vojlocken, men bandet som man drar sadelgjordsstropparna genom ligger fel i förhållande till stropparna. Tvingar du in stroppen genom bandet så ser både bandet och vojlocken till att dra fram sadeln. Det betyder så klart minskad bogfrihet.
Så - antingen sy om eller strunta i att dra igenom den främsta stroppen. Jag är lat så jag gör så.
Och den franska gjorden ser ut så här på utsidan. Tyg som dessvärre lätt blir skitigt, men som går att borsta rent när leran torkat...
Och mjuk skumgummi mot hästens mage. Det och den breda anläggningsytan gör att den sitter stadigt.
Bilder på sadeln har jag också lovat att ta. Det kommer, det kommer.
Vad har Juppe och jag gjort idag då?
Vi tog långa rundan förbi Näs. En och en halv timme i ljuvlig vårsol och jädrigt frisk blåst.
Juppe borde ha en guldmedalj, efter en hel del funderande gick han trots allt över bron med mig på ryggen. Liksom han korsade en gårdsplan fylld med spännande saker och modigast av allt - han utmanade tomten som bor i den kritvita brevlådan. Visserligen sidsteppandes, men ändå! Vi kom förbi!
På hemväg återvände krafterna och Juppe och jag fick till en rent fantastisk tölt i två nedförsbackar. Tjohooooooooo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar