Tonårsgrabbar - och flyt

Stackars Juppe. Väckte honom när jag studsade till hagen vid 9-draget i morse. Då kunde jag inte hålla mig längre. Är man morgonpigg tant så är man.

Med lite smack så reste han på sig. En kompis gjorde likadant, en låg kvar.

När jag drack morgonkaffe så snurrade tankarna på ett trevligt vis. Bonden Alf har klippt en bred gata längs ett djupt dike som skiljer två åkrar åt. En fin oval!

Jag och Juppe har jädrigt svårt att få kläm på det där med att till exempel hålla kvar i tölt och samtidigt svänga. Vi har ju fått en läxa, så den gjorde vi.

Vi värmde upp med att skritta i serpentiner över ovalen. Och så stannade vi lite då och då. När Juppe stod still så böjde jag hans hals så långt det gick, först åt ena hållet och sedan åt det andra. Han såg förvånad men nöjd ut. Tuggade på betslet och funderade väl på vad jag tänkt ut.

Jag märkte att han "var med mig" på ett annat sätt än på ridbanan. Det här tyckte han var kul. Och då blev jag så grymt nöjd över att jag tänkt ut något roligt.

Det gick ganska lätt att ticka igång honom i tölt, men svårt att känna om han gick rent och bra. Jag tyckte rumpan slängde ut lite ibland. Vi for i serpentiner längs ena långsidan i tölt, det gick bra att passa på och se till att tölten inte blev skritt eller galopp på ett annat sätt än på ridbanan. Jag hann med - och Juppe med.

Och så skritt på lång tygel på andra långsidan av diket. Juppe tuggade på betslet och öronen gick som små periskop. Det tolkar jag som ett gott tecken. Vi fortsatte svänga. Och så galopp på en långsida, och skritt osv. Och så tölt igen, och nu gick det riktigt bra tycker jag. Tror Juppe tyckte det också.

Gjorde en sväng upp till skogen för att ta en uppförsbacke i skritt. Och si - där stod en cykel! Och oj - där hoppade en gubbe fram! Det gick bra både och.

Och så fick vi veta att ovalen inte klippts för vår skull även om det kändes så. Det var för att vildsvin härjat i bondens åker, och jägarna bett honom klippa för att det ska vara lättare att se och skjuta.

Uppför backen, inga problem. Nedför i sakta mak. Det kräver sin övertalning.

Vi körde ett varv till, sedan gick vi hem. Glada båda två kändes det som.

Och vilket svalt och härligt väder! Till skillnad från igår när vi red lilla rundan i skogen och led båda två, både av hetta och av insekter.