Cavaletti spaghetti!

Ibland är det ju ruskigt kul att vara två. Kul för mig att få respons på hur jag longerar (i det här fallet) och framförallt - kunna ösa på med frågor och bara titta på och mysa.

Jag och Sara släpade först fram Juppe och Ofsi till ridbanan. Sedan fyra cavalettibommar.

Eftersom man alltid ska börja nätt och försiktigt så använde vi två bommar på låg höjd.

 Japp. Är vi färdiga nu? Godis? Undrar Juppe.

Glöm din dröm sa brorsan Ofsi luttrat.

 Iiiihhh, var kom bommen från? Här tittar jag på brorsans rumpa och så händer det här?

Pusta, pusta.

 Nya tag. Nu med två bommar på varandra. Ofsi har tekniken och gjorde det jättesnyggt. Han hade kul också, det märktes.

No comments.

Brorsornas tolkning av Sleipnir. 

 Godis? Färdigt?

Nej, nej. Aldrig sluta direkt efter höga hinder (nåja), först lite avslappnande låga bommar. I trav helst.

Fyra fotlängder, kan det funka?

Ofsi agerade infångare och såg till att brorsan jobbade ordentligt.

Färdigt? Godis?

 Rackarns vad svårt, tyckte Juppe. Om jag liksom TAR FART då?

Nja.

Ni kan ju köra det här någon dag i veckan under en period, sa Sara snällt och såg entusiasmerande ut. Jo, vi får nog satsa på det. Ombyte förnöjer och det märks att Juppe inte riktigt har koll på tassarna. Juppe var dyngsur av svett efter passet.

Och vi tvåbenta fick sträcka lite på benen när vi tog en liten promenad med killarna.