Sköna grabbar

Ibland känns det som om både hästar och katter har läst allt om oxytocin - och förstått det.

Hur kan något gå fel när starten på dagens pyssel och träningsrunda börjar så här?

Efter allmänt kramkalas så gick Juppe och jag till ridbanan. Jag hade förberett med fyra cavalettibommar på sockerbitar.

Jag tror att longeringsomgången med brorsan gjorde underverk. Nu förstår Juppe vad han ska göra. Både jag och Juppe var lugna som filbunkar, Juppe höll koll på mig och jag på honom. Han försökte bara gå vid sidan om cavallettibommarna några gånger, för det mesta skötte han sig riktigt fint!

Fyra och en halv fot (bastanta 35:or) mellan bommarna verkar vara perfekt för Juppe när han ska spänsta över i trav. Några omgångar fick han till riktigt, riktigt fint. Några gånger blev han osäker och trampade lite knasigt och fick dra ned på tempot.

Mycket trivsamt. Vi tog en lugnt pass idag, det passade båda tror jag. Kan det ha blivit 40-50 minuter totalt kanske?

Frid.