onsdag 12 februari 2014

En timme i skogen = människa igen



Tur att jag har en terapeut som är förtjust i längre skogspromenader.

Vissa dagar är jävliga. Andra dagar är jävligare. Idag trodde jag knappt att jag var jag, Kafka släng dig i väggen!

Men efter en timme skogen med varmhjärtade Juppe så går det ju inte att tänka på sånt som inte är värt att tänka på. Jag och Juppe bjussar på en Tranströmerdikt som funkar fint för att fånga känslan. Dikten är lite för dyster tycker jag, men idag . . . jo. Lyssna på Tomas som läser:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar