Näej. Så här är inte min häst. Det är någon annan som kastat lera på honom.
Jag hann precis skotta fram Juppe innan veterinären som jag stämt date med kom till stallet. Det tog bara ett par minuter för världens coolaste häst att få sin andra spruta mot botulism. Om en månad är det dags för den tredje, och då har han fullgott skydd mot just botulism.
Det känns bra, även om sprutan kostade 725 spänn. Suck.
Sedan kom ridfröken och eftersom Juppe precis fått en spruta så blev det markarbete. Juppe och jag slog faktiskt något slags personligt rekord idag, så skönt. Jag tror han var lite i gasen efter passet igår, han var liksom redo att jobba från start.
Vi fick till dom snyggaste skänkelvikningar vi någonsin gjort. Ja, det blev lite makaron eller banan emellanåt, men - Juppe lyssnade på halvhalter. Inte illa.
Jag kan bli löjligt trött av en lektion, förstå då hur Juppe kan bli. Alltså riktigt som myrornas krig mellan öronen, det blir så mycket att hålla reda på samtidigt. Och jag koncenterar mig så mycket på att försöka både känna av Juppe och mig själv (de rackarns benen och mina klumpiga tygelhänder som bara vill dra).
Men vi var bra, och det känns bra!
Eller hur Juppe?
Precis. Och idag åt Juppe upp sitt käk, alltså foderjäst som jag köpte på Granngården för 250 spänn. Baksidan av slanten (det billiga priset - det går att köpa foderjäst för 500 spänn för en betydligt mindre hink) är att jag måste ta två deciliter för att Juppe ska få en mängd som räcker.
Igår blandade jag för dåligt, en halv deciliter betfor och en halv deciliter mineralpellets och jäst. Det blev lite jästpulver som låg och flöt på ytan. Juppe vägrade äta. Jag handmatade honom med det göttiga som låg i botten. Tänkte att hinken med jäst får jag ge bort - men si det ordnade sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar