Jag var tydligen värd ett armband från The Fortunate one. Det passar faktiskt himla fint på mig, jag har tunna handleder och här kunde man välja hur stort omfång man ville ha.
Och lilla silverhästskon som är knäppet är jättegulligt. Nöjd. Tack Bettina.
Sitter kvar gör det också, det testade jag ikväll på lektion.
Finns i olika färger på lädersnoddarna och olika färg på hästskorna också för den delen. Så nu har jag frestat nog (eller? Om du är snabb har de faktiskt rabatt just nu).
Ikväll red vi lektion för bästaste Annica.
Jag fick hjälp att örna på min svank som är så himla svår att släta ut i sadeln jag har nu.
Och låren, sittben, blygdben och de där benen som inte riktigt vill vara så tunga som jag vill ha dom.
Juppe är en maräng. När jag är som en enveten hackspett med skänkeln när vi rider på volt samtidigt som inre handen leeeeeder med mjuka men inte långdragna tag så böjer han sig så fin.
Pick-pick-pick ska skänkeln säga, inte kläääääääma, klääääääma liten Juppekaviartub.
Galopperade på lättare oregelbunden volt gjorde vi också. Jäspalt som man säger i Värmland.
Fin kväll.
Juppe: jag gillar verkligen dig också. Men jag har ändrat mig om katten. Jag vill inte ha en egen. Eller ens den här i närheten av min middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar