Nu har jag läst behandlingsrapporten från equiterapeut Lena Rosqvist.
Tänk om man fick en sån här i näven när man varit hos veterinären tänker jag. Fattar också att det inte är görligt med det tempo som är i veterinärmottagningen, men skönt vore det.
Juppe är spänd i bröstet mellan frambenen, det känner jag igen från förra gången. Annika ska visa mig hur jag ska trycka lätt på två punkter för att hjälpa Juppe.
"Jag har jobbat med bindväv i bog, bringa, bröstrygg. Laser och massage. Laser på förtjockning vänster bakben (som han drog sönder på elstaketet, förf kommentar). Min uppfattning är att han för dagen inte har speciellt ont, men bindväv är påverkad."
"Muskelartrofi vänster bog, gammal skada under utredning, spänd pectoralis m. vänster. Restriktioner i manke Th 5-6 vänster Th 7 höger. Gammal skada vänster bak med ärrbildning och förtjockning f fa skenben insida vänster bak."
Jag känder mig mycket lugnare när jag och Juppe tog vår vanliga promenad i kväll, ensamma i mörkret.
Vi småpratade för att åkersorkarna skulle höra oss i tid. Vi hade det bra, och jag slutade att oroa mig för att Juppe väljer pass för att han har ont när vi ökar farten. Nu tror jag att det beror på bekvämlighet. Han har jättefå muskler kvar i bogen, att skritta raskt är nog kämpigare än att slafsa fram i pass.
Vi skrittade hurtigt.
Och stallägaren Annika fattar vad Juppes matte går i gång på. Lenas behandling av Juppe blev dokumenterad. :-))))
Jag har i alla fall en häst som kan konsten att njuta. Inget snack om den saken:
Foto: Annika Strömberg Johansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar