Vi tog huvudet ikväll

Juppe: Kolla, kolla. Brudarna leker herre på täppan!

Du! Ska vi?

Men Juppe, vi har ju bara knallat i tio minuter.

Äh, det var bara att ge upp. Både Juppe och jag är uttråkade. Så är det bara.

Knakelibrak i lilla hjärnkontoret. Vi tog en sväng på gården istället. Precis nära lagårdsväggen (lite läskigt tycker Juppe). Mellan soptunnorna och lagården (fnysläskigt).

Det klarade vi ju galant.

Nosa på läbbiga vattentankar. Japp.

Jo, Bron. Bron finns ju alltid där.

Vi traskade mot den. Juppe såg verkligen skeptisk ut. Men - han knallade efter mig. Eller vänta nu, efter och efter. Helt plötsligt hade jag liksom en hel häst i knät. Hupp.

Juppe kastade sig mot gräset på andra sidan. Slörp, smask.

Och tillbaks över bron. Jodå. Det gick bra nu med, och han fattade lite bättre att jag inte ville ha honom i knäet. Och så en gång till. Och tillbaks.

Vi gick och nosade lite varstans.

Du. Det finns gräs överallt, sa Juppe. Bra va?

Tillbaks i hagen gick vi och pratade lite. Jag följde med Juppe till ena toahörnan så han fick sällskap när han gjorde stora och lilla (underligt, men såna är vi).

Sedan kollade jag in Juppes dagbädd. Fluffig halm, ser jätteskönt ut.

Du, ta inte illa upp. Men brukar vi inte vara fler på gården?

Brukar det inte vara lite mer action här? 

Ho, ho?

Jag kommer inte riktigt ihåg. Men var vi inte lite fler grabbar?

Alltså, det är inget fel på Fluga och dig. Men det känns liksom lite underligt.

Juppe, summeredition.

Veterinären kved sist hon var här: "Å, han som var i så fint hull."

Ehem. Vi ska banta. Bara vi vet vad som är fel med lilla hoven så hoppas vi på att få jobba bort lite fett.