Lördagar har blivit Baldur och Johanna-dagar.
I dag kom jag äntligen ihåg att mäta favoritrundan. Den är faktiskt inte längre än 6,6 kilometer och med lite tölt och trav så klämmer vi den på 70 minuter.
Huvudparten skrittar vi i skog och njuter.
Kolla bara.
Det här är vägen till stallet och mitt jobb.
Breds kyrka.
Juppe som är lite rädd om sin rumpa gjorde ett rejält skutt när vi lyckades riva ner en sladask med snö över oss från en gran.
DET ÄR NU TROLLEN ÄTER UPP MIN RUMPA, vrålade han.
Sedan rev vi ner några lass till utan mankemang.
Gud vad du ljuger.
Sådär sa jag inte alls.
En islandshäst är gjord för att få snö på rumpan.
Baldur var superpigg.
Juppe var lite spänd och inte helt förtjust i tanken på troll.
I miiiiiiitt eeeeeegggeeeett Bluuuueeeee Haaaawaaaiiiii, sjöng Baldur och tvättade sig noga.
Jag gillar kramgoa låtar, sa Baldur.
Ibland vet jag inte vad jag ska tro.
Ibland känns det som om hästarna roar sig kungligt på vår bekostnad.
Eller min bekostnad.
Kom och ta lite snygga bilder nu, sa Juppe.
Lite närbilder kanske på en röd häst med drömmande ögon.
Det är snyggare än en svart svettig häst i snö.
Beundrande publik, om än lite sömnig.
Du förresten! Inte för att det är viktigt, men har du en godis?
Syns i morron, Juppe.
Sussi gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar