Yngsta dottern är livrädd för hästar. Stora läbbiga djur, helt enkelt. Jag bad henne fotografera och lånade ut min kamera. Jätteroligt!
Allt som jag trodde att jag visste hur det såg ut blev som nytt. Följ med på hennes fotosafari och timslånga promenad med Juppe:
Djuret.
Juppe gör sitt bästa för att se liten och söt ut.
Visst har han kamerakänning?
Sally, 10 månader följde också med på promenaden.
Hon hade aldrig i sitt unga liv sett en häst, men med en självkänsla som motsvarar Napoleon Bonapartes så gick det förstås bra.
Amanda och Sally och Juppe och jag.
Amanda är äldsta dottern.
Det är roligt, till och med gårdsplanen ser ny ut.
Och plöstsligt ser jag vad som kan tänkas vara läbbigt ur en hästs perspektiv.
Det är plågsamt med skryt om egna barns förträfflighet.
Men jag ÄR glad över att ha fått barn som ser skönheten i ett träd och som tycker att det är roligt att komponera en bild.
Det handlar om hur man hanterar och ser på livet tycker jag.
Äldsta dottern skulle kanske ha fått mellannamnet Totilas?
Tur hon fick en hund som matchar lynne och ja, angreppsätt på promenader och annat.
Från toppen av källarbacken.
Nu förstår jag Juppe lite mer, vad bråtigt det är.
Här kan läbbigheter dyka fram, det ser man ju?
Och här kan ligga en varg bakom varje sten.
Juppe tycker det är jädrigt trist att skritta.
Han ville springa ikapp med mig, Amanda, Louise och Sally.
Han är ju ung, stark och vacker. Då galopperar man allra minst.
Sally funderar på om man ska nosa på den där hästen framifrån eller bakifrån.
Men matte säger nej bakifrån, så då struntar jag i det nu.
Jag är så glad att jag har två döttrar.
Jag märker hur stort nöje de har av varandra.
Tänk så vacker "trista" vägen är.
Juppe tog emot tjejernas hyllnignar med manligt lugn.
Och tänk att solen alltid skiner på onsdagar!
Stallägaren Annica försökte låna ut Yret till Louise, som inte alls var övertygad om att Yret är en särskilt liten häst. Nästa gång kanske. :-)
Stallägaren Annica försökte låna ut Yret till Louise, som inte alls var övertygad om att Yret är en särskilt liten häst. Nästa gång kanske. :-)
Ja, vad roligt med annan input, och jag håller med, är oxå glad för 2 döttrar :)
SvaraRaderaBästa sorten säger jag som inte har någon annan sort. :-)
RaderaSå roligt att få sällskap och nya synvinklar. Visst blir man glad av sina barn. Jag har två vuxna barn, en av varje sort och jag får nog säga att jag fått det bästa av två sorter ;-)
SvaraRadera/Christina, Grannäs islandshästar
Det är det verkligen. Och sedär - det bästa av två sorter kan man ju förstås också få! Trevlig helg!
Radera