Två hästar på köpet ur hagen

Gluäp! Jag har varit lite bekymrad över gunstigjunker unghäst och den andra slyngeln i hagen. De har klistrat som frimärken när jag hämtat Juppe ur hagen.

Idag skulle jag manövrera Juppes grimskaft och tre trådar elstängsel och två mycket påflugna unghästar.

Det gick åt pipsvängen.

Här har stallägaren tänkt till, thank god. Som en extra säkerhetsgrej har storhagen en slags sluss i en liten hage, och alltså en extra grind. Mamma mia. Tur det.

Fick ringa stallägaren som ryckte ut. Grimmor och grimskaft på de andra två slynglarna. Jag hade lyckats virra bort ett handtag till tråden, så hela tjonkevonken fick stängas av för att elmojängerna skulle kunna petas på igen.

Tillbaks till ruta ett. Min man stod och höll en snäll Juppe. Nu kunde vi gå en promenad alla tre, precis som vi tänkt göra. Juppe var noga med att hålla min takt, stannade på sekunden på hooo. Gick myrsteg när jag gick myrsteg, travade när jag travade.

Tror vi hade roligt allihop. Och det braiga i kråksvängen var att Juppe glömde bort att vara rädd på ett ställe där han kan bli lite hispig. Lite smart är jag i alla fall.

Stallägaren förklarade att jag måste visa att det är jag som bestämmer i hagen. Slynglarna får inte tränga sig på. "Vifta med armarna, skrik och blås upp dig."

Ja-a. Det var liksom bara att ta sats när det var dags att lämna Juppe i hagen. Och si, det gick bra.

Jag som varit rädd för att skrämma unghästarna och göra dem folkskygga för livet puttade bort de nyfikna och fick lite svängrum. Juppe blev lite osäker på vad som var okej för honom att göra, men det gick finemang till slut. :-)