Bättre och bättre år för år, gnolade jag i huvudet när Juppe och bästis-Baldur knogade på i vårsolen.
Jag blir faktiskt glad när andra hästar är lite vårstissiga. Då är det inte bara Juppe som är det.
Grabbarna pinnade på i sex kilometer ändå och överlevde både presenningar och trädbeskärning.
Belöningen blev att leta gröna strån bland fjolårsbleka tuvor.
Och Johanna och jag fick vända nästipparna mot solen.
Ska vi välta bänken? undrade Juppe.
Det skulle vara så kul att se brudarna ligga och sprattla som skalbaggar.
Äh, sa Baldur. Det blir så dålig stämning.
Och så får vi kanske inte äta färdigt här.
Det märks att allt är extra spännande i vårsolen. Men inte undra på tänker jag också.
Vi har ju hållit oss på ovalen och ridbanan nästan hela vintern, förutom någon helgtur då och då.
Klart att det måste kännas nytt att ge sig ut på tur då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar