Ni får en film att titta på istället

I dag får Juppe vila.

Det får inte ni. Här får ni kika på en film om hur hästar importeras från Island, från SVT:s öppet arkiv.

Trevlig tittning!

Skönt med sällskap

Funderar att köpa den här dörrskylten från H&M Home. Rea just nu. Får kanske köpa en till Juppe också.

Smidigt sätt att tala om att jag är i stallet, hänga på ytterdörrens insida när jag drar iväg? Juppe kan ha sin hängade i manen att ta fram när han vill protestera mot ensamjobb.

Vi fick sällskap idag, så vi skippade ovalen och gjorde om gårdagens runda. Och tänk så gott humöret var hos alla! Juppe log och bjöd på att gå på tygeln fläckvis i både skritt, tölt och trav. Wow!

Patti log också och turen kändes väldans kort. Och vi bihang kunde prata lite under turen där vi körde i princip allt utom skritt. Flåsövning med andra ord.

Juppe blev nästan uppäten

Häpp, häpp, häpp, snabbt fick jag sadel på Juppe för en snabb tur på grusvägen.

Och, ja, redan från start låg bromsen i så att säga. Någon provsköt något som lät som en kanon. Mäktigt. Ljudet rullade fram över nejden.

Juppe gick som en mekanisk plåthäst på stela ben över gårdsplanen. Gnoirk, gnoirk.

Ingen fröjd att sitta på.

Sedan satt det små tomtar i varje grästuva och lipade åt honom också. Det gjorde inte saken bättre. Bakom trädstammarna klev retsamma alver fram och spretade med fingrarna efter en fet och välgödd häst. Perfekt till middag.

Varje gång jag kikade åt det håll Juppe tittade så försvann alla, retsamt nog.

Jag har varit med om det här förut. Suck. Märkte att jag började hetsa upp mig och bli arg, men sedan tänkte jag. Ja, ja. Que sera sera osv.

Körde lite slalom, jättesvårt när man sitter på en stelopererad gädda. Försökte bända halsen åt det håll där alven inte fanns. Det gick men boooiiinnnggggggg så var den tillbaks i samma läge igen.

Näej. Vad gör man? Tjejerna stod i sin hage och tittade intresserat på oss. Juppe frös till is. Till höger stod en mycket intresserad ko. Det gör ju inget, men den här kon LÄT. Frust, frust, frust lät den. Juppe sänkte kardanen i ren panik.

- Äh, lägg av sa jag. Och föreslog en trav. Och det blev det, men på sniskan på något underligt vis. Vi kunde inte trava rakt fram utan det kändes helmärkligt. Som om alla kroppsdelar på Juppe bytt plats.

På hemväg höjdes Juppes humör. Nu frustade han. Snart är prövningen över. Överlever jag det här så blir det middag ikväll. Gemenskap i hagen. Kli i manen.

Nu gick det att galoppera och att tölta helt okej.

Strax efter brudarnas hage står en loge. På en av väggarna hänger ett rör lite på trekvart. En mycket liten och mycket vimsig pippi bestämde sig för att flyga genom röret. Det gick sådär.

Juppe höll på att få en stroke.

Vi gick på gelében några steg till. En liten fasan höll på att vimsa vid sidan av vägen. När Juppe bestämt sig för att den inte var så farligt åkte fyra kusiner till fasanen i en jädra fart ur en häck, gjorde en lagom elegant start på en gemensam flygtur och tutade glatt.

Nu skrattade både Juppe och jag uppgivet och utmattat.

Klart han fick en rejäl hötuss. Jag fick ett glas vin när jag kom hem.

I morgon kära Juppe, ska vi hålla oss till ovalen. Med ett prydligt staket runt om. Inga troll vill vara där.

Tänk att det ska vara så svårt att göra skänkelvikningar?

Red igen onsdagens lektion redan ikväll. Vill inte missa en enda lektion, det är så kul!

Dessutom kan varken jag eller Juppe smita från jobbet, här finns ögon som ser allt.

Rackarns att det ska vara så svårt att få till allt, halvhalt, ställa lite, och så både framåt och åt sidan. Ujj.

Vi fick testa på ovalen också, häpp iväg i tölt på sista lilla steget i skänkelvikningen (nåja, någon gång). Juppe höll arbetstempo tölt i minst tio meter. :-)

Fanken vad han vill smita iväg, och usch vad svårt det är att hålla i honom och få honom att jobba. MEN, en raksträcka lät det så där underbart tjoffetjoffetjoffe som det gör när allt stämmer.

Vrålåk som vrålåk?

Juppe blir rejält svettig nu när hösten är så varm. En tur på en timme betyder en genomdränkt kompis. Då får man tvätta.

Vi hade sällskap:

Farfar Bäjeby sköljde av Ferrarin inför vintern. Och jag Juppe.

- Du får ju i alla fall hålla på och leka hela vintern, sa han. Det får inte jag.

Måste försök hitta en väg genom skogen så att det går att göra en rundtur av det här (länk till sportstracker).

Tror inte riktigt på längden på turen måste jag säga. Tror appen hoppade lite för mycket och lade till sträckor.

Han var på gott humör myspållen

Nog kändes fredagen ovanligt lång. Energinivån var sådär hög när jag kom hem efter jobbet.

Pruttade iväg till stallet i bilen trots allt, pålle fick ju vila igår när det regnade.

Och tänk: en stilla tur i kvällssol med en pålle på uppenbart gott humör gör underverk både för ens eget humör och energinivåerna. Juppe var nästan komisk i sitt frustande när vi spankulerade iväg längs grusvägen.

Vi gjorde en avstickare längs en körväg mellan två åkrar, upp i ett hygge som var ganska svårtrampat. Och så häpp ut på grusvägen igen.

Kom igen då, sa jag till Juppe vid foten av backen som segar från ett torp i änden av vägen. Nosen pekar då hemåt.

Här är det aldrig några problem med galoppfattningar . . .

Gossen slängde i turbon, men jag kände att det nog fanns lite kvar att ge.

- Ja, kom igen då!

Juppe log och tog i ända från tårna. Jädrar vilken härlig känsla det är.

Älskar lektioner!

Hurra för skänkelvikningar! Koner, halvhalter, halt, tölt på sekunden och metern och skritt i olika tempo.

Helt slut.

Har fått läxa också. :-)))))