Troll? Vilka troll?

Juppe släpade sig utstuderat visslande genom grinden i dag. Gäspade slött.

Tittade på mig. Log.

Ställde sig med rumpan mot "läskiga skogen" vid bilen. Log.

Vi tog en dust med traven och kände oss nöjda efteråt.

Skönt att du inte är rädd längre när jag släpper dig i hagen, sa jag - när vi var tillbaks i hagen.

Rädd?

Nu kanske du förväxlar mig med någon annan häst?

Va? Förväxlar du mig med en annan häst?

Vet du förresten att det ofta är människor som smittar kloka hästar med sina underliga känslor.

Är du rädd för skogen lilla vän?

Men vad fan! sa jag faktiskt då.

Det är inte många MÄNNISKOR som får kalla mig lilla vän.

Och jag är inte rädd för någon j-la skog!

Jag VET nämligen att det inte finns något att vara rädd för där.

Jag är rädd i stan de få gånger man är ute på kvällen och folk har fått för mycket att dricka i sig.

Det är otäckt.

Så sent som för en vecka sedan pep du att du inte vågade gå ur hagen.

Titta, inget otäckt bakom Juppes ståtliga rumpa.

Och inget framför. Förutom du då.

Hur mår du egentligen?

Va?

Då kanske jag sa något fult ord igen och Juppe sa: Usch!

Du får tillåtelse att tvätta mina vackra öron nu. 

Annars kanske de trillar av.

Lossnar. Skrumpnar.

Förtorkar. Förskräcks.

Då är det DITT fel.

Varje sommar glömmer jag - och kommer ihåg att en Juppe blir lite vildhästvild i sommarhagen.

Glömmer lite lätt att jag är boss (eller åtminstone ska lyssnas på).

Det är så lätt, så lätt att komma tillbaks till normalläget numera.

Jag flyttar Juppes bogar när vi promenerar. Flytt, flytt.

Juppe blir nöjd och lugn och tillvaron blir fin igen.

Vadå igen?

Ärligt talat tror jag att du har lite väl livlig fantasi, sa Juppe.

Jaha, sa jag (inte gå i svaromål och starta ett gräl, det leder ingen vart).

De här sommarrumporna ska flytta tillbaks till gården på lördag.

Det ska faktiskt bli skönt.

Det är också skönt att vi hann hamna i normalläge och får njuta av våra turer i skogen och längs åkerkanterna. 

Om jag lovat att blogga mer ofta?

Jo, jag gjorde ju det. Och nu har jag en ännu längre lista på sånt som jag måste skriva av mig. :-)