Sko av - sko på, och så vidare

Vad vi gör?

Jag vet inte. Vi mest är, tror jag.

Juppe blir fetare och fetare för varje dag och nöjdare och nöjdare.

Vi har slagit rekord i gräslängd tror jag.

På bilden ovanför går Juppe och jag längs ett dike.

Där har gräset stuckit iväg så att det är högre än mig (nä, jag är inte lång - men ändå).

Annars?

Juppe drog av sig en sko.

I dag satte hovis dit en ny fin. Så nu har vi inga ursäkter för att inte springa bort lite av fläsket.

Jag sitter gärna och glor i hagen.

Jag njuter så av att titta på Juppes harmoniska gäng.

Frid och harmoni trots en helt absurd mängd stickande flygfän.

Jag börjar se ut som en plockad höna av alla bett.

Plockad höna? sa Juppe.

Gode gud, tur att jag har päls. Jag skulle se ut som en stor plockad höna.

Vad gör du?

Jag är, svarade jag. Jag med, sa han då.

När den här snyggingen kom för att säga hej gick Juppe lite elegant och ställde sig bakom mig och stenen som jag satt på. :-)

Juppe är född diplomat och vet hur man undviker konflikter.

Och hur man gör igång sådana om man skulle få lust.

Kort sagt. Vi har det gött.

Vilken tur att jag har den här kompisen.

I morrn ska vi ut och vässa tölten. Läääääängtar redan.