söndag 27 januari 2019

Spännande: har bokat idrottspsykolog




Mjo. Du är väldans snäll och peppig, sa jag.
Men jag känner att så här kan vi inte ha det.
Vi kan inte åka till en tävling med en snygg-Juppe som är redo att springa och så får piloten ögonmigrän och ser ingenting.


Prutt! sa Juppe då.


Du? Vad tänker du lägga för nivå på träningen framöver egentligen?

Man kan ju bli lite orolig.


VI SKA TÄVLA JÄRNET, sa jag då.


Alltså, om du vill ha lite omväxling och inte bara stoppa in godisen rakt i gapet så kan jag stå på tre ben och så stoppar jag in mulen under benet och tar godiset där.

Jag vet inte om jag är en tävlingshäst faktiskt.

Ta Viggo istället. Han ser väl trevlig ut?


Hörruduru, sa jag då.

Det är du och jag som gäller, som i ett team.

På torsdag har jag skypemöte med Linda-Marie Lundqvist som driver företaget RyttarKraften.

Hon är utbildad ridinstruktör på Holar, KBT-terapeut, har en filosofie magister i psykologi och läser nu till psykolog.

Det är inte kattskit!

Linda-Marie bad mig förbereda mig och tänka efter vad det är jag vill uppnå med min ridning. Och med tävlandet.

Har börjat bena så smått och det är rätt trivsamt faktiskt. Jag trivs med att rota i mig själv.


Juppe och jag hade en trivsam stund på ridbanan med markarbete, mest övergångar till trav och sedan några steg galopp.

Jag ser vad Juppe tänker om det, så han är ju en fantastiskt snäll häst som ändå gör det utan snören och skit i en snygg cirkel runt mig.

Tillbaks till coacheriet.

Vad har du för mål med din ridning?

Visst låter det ganska stort att formulera det för sig själv.

På RyttarKraftens hemsida står det att ryttare på alla nivåer kan få hjälp.

Hå, hå, ja, ja.

Tänk om man tänker för stort? Eller för litet?

Till morgonkaffet såg jag på Min sanning med Peder Fredricsson på SVT-play. Han sa att han tävlar mot sig själv, att det är ett behagligt sätt att tävla.

Jag vet inte vem jag tävlar mot, men jag vet att jag vill utveckla mig. Just nu har jag inte kul när jag tävlar, trots att det är på hopp- och leknivå i klubbar.

Jag lägger ned mycket tid på min hobby. Väldigt mycket tid - och kraft och lust för det mesta.

Jag vill vidare. För vems skull är jag inte säker.
Men det är nog en bra idé att knoga på mot det där vidare i små etapper.

5 kommentarer:

  1. Vad spännande!! Ser fram emot att läsa mer om detta
    Kram Lotta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var spännande och jobbigt och jättebra! Ska skriva av mig i helgen.

      Radera
  2. Wow, vad spännande! Ska bli jättekul att läsa om, jag tror mycket på mindset och den mentala styrkan, har jobbat massor genom QiGong med det som hjälpt mig massor!

    SvaraRadera
  3. Hej ! Jag såg en svart western (bomlös) sadel på din blogg, vad är det för märke ?

    SvaraRadera