Underbara tider. Jag och Juppe ska ju vara med på ytterligare en tävling. Sleipnirs tanttölt för ryttare över 30 av båda könen.
Där är det inte bara bra tölt som gäller, där kan man få pris för bästa utklädnad också.
Japp.
Juppe och jag tänker gå all in. Juppe ska vara räv, jag ska vara Hubertusjakt-ledare. En jaktledare tycker jag ska blåsa lite effektfullt i ett jakthorn precis innan själva tölten ska utföras.
Hå, hå.
Det kommer inte att bli lätt. Men det kommer att bli.
Herreminje. Varför ska vi alltid bli överambitiösa?
Svar: FÖR ATT DET ÄR KUL!
Hjälp. Tur att vi får skjuts till tävlingen så jag slipper bli hysterisk för den biten i alla fall.
Det här är min målbild (dit kommer vi inte att nå):
På något sätt har tölten kommit i andra hand. Hähum.
Juppe då?
Jag trodde han skulle bli lite rädd för instrumentet som jag fick låna av en snäll kompis.
Äsch. Han tittade lite sorgset på mig, väldigt oimpad av mina truddelutter. Så mycket förstod en Juppe att han var värd en godis efter en "fanfar".
Jag står för gratis miljöträning nu i stallet, vi hade två väldigt impade småbrudar som publik. Dagny var coolare, Abba mer uppsträckt.
Oimpad häst. Nöjd matte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar