Stackars stallkompisar får jag ju säga.
Juppesnupps och mina äktenskpliga gräl börjar anta episka höjder.
ZZZzzzzzz. . . jag hörde inte riktigt, sa Juppe. Kan du ta om det där?
Szzzhhccchhhnnnnnaaarrkkk.
Juppe gick som en mimartist trots sällskap av två brudar i dag.
En mimartist som föreställde ett trögdjur på en limsticka.
(Hö, hö, hö, log Juppe inåtvänt)
Det enda i hela världen som är intressant just nu är att räkna grässtrån med läppen.
Det ska bli så bra att släppa ut det matfixerade djuret i sommarhagen på onsdag och sedan glömma bort honom i drygt en vecka.
Både han och jag behöver bara vara.
I stallet fick jag släppa ut en hysterisk skata.
Skatan blev stressad av att jag var där och pysslade runt och dunsade mot rutorna gång på gång.
Van som jag är vid pippijåglar så tog jag den över ryggen och bar ut.
Fåglar är så fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar