Galoppintervaller - det är känsla av frihet

Börjar ni förstå varför jag har haft svårt att välja mellan bilderna som Töltaren tog?

Jag är så himla nöjd med min lediga fredag. Jag och Juppe red bort ensamma och höll igång i över en timme, en timme och en kvart för att vara exakta.

Min älskade häst och jag körde galoppintervaller längs ett krondike. Målet är tio vändor, i dag blev det fyra.

Jag avbröt inte för Juppes skull, han hade kul (eller om man ska vara ärlig började han ifrågasätta det där med galopp till slut, han är lite energieffektiv min käre pålle).

Fyra vändor höll min koncentration för. Jag är supernöjd, både med mig och med Juppe.

Nästa gång blir det fem varv, eller längre sträckor på något annat sätt och vis. Nu finns mitt mod och min tillit till Juppe där. Det är så skönt, så skönt.

Jag övade mig på att följa med i Juppes kropp i galoppen, försökte gunga med i rörelsen i sadeln. Egentligen kände jag att jag ville stå i fältsits, men det får komma med ökat mod. Jag tror inte det finns ett snällare sätt att hänga med i galopp än att låta hästens rygg jobba i fred?

För första gången på evigheter var Juppe faktiskt svettig när vi kom tillbaks till stallet.