söndag 30 juli 2017

Juppe testar: honungssalva mot sår

Här är den då, mirakelsalvan som veterinären gav oss. Steril honungssalva att ha på sår: Kruuse Manuka G.

Honungssalva av den här typen (fast för humant bruk - vad är skillnaden?) används tydligen till och med till brännskadepatienter. Honung är omskrivet just nu, här påstås att om honungens positiva effekter upptäckts före penicillinet så skulle vi ha struntat i penicillinet.

Jag som aldrig är nervös för något när det gäller Juppes skötsel var faktiskt lite nervös i dag.

Juppe lyfte sitt bakben väääääldigt högt i går. Jag började med att borsta bort lite sommarpäls, det är dags för byte igen tydligen.

Och så aaaandas och ta bort gamla bandaget. Inte poppis, men ändå tolerabelt. Godis och beröm, så klart.

Och såret såg bättre ut! Rosa och fint och rent från gegg. Som en liten krater rakt in i benet. Kompressen (biobact som veterinären också gillade - binder nämligen bakterier) var geggig däremot.

Det blev ett högt lyft när jag skulle lägga på ny kompress med ny honung ringlad på. Ett bestämt nej och Juppe funderade ett tag. Beröm när han höll benet på backen, lite pickel och lite dra i svansen. Sedan satt nya bandaget där!

Hurra!

Här ser ni såret på andra bakbenet, det sitter i ungefär jämnhöjd med såret på inpackade benet. Undrar vad sjutton han sysslat med?

Nästan skönt att inte veta.

Jag tycker det är helt okej när Juppe säger ifrån att han inte vill ha bandage. När vårt skadeliv var som värst stod han som ett tänt ljus. Nu är han lite mer hejcon bejcon och kostar på sig att säga - jag VILL INTE.

Har den största förståelse för att en Juppe inte vill ha bandage. Blir stolt över att han är så trygg att han påpekar det. Sedan kan man inte alltid få som man vill. Diskussioner är alltid av godo.

Fast jag undrar verkligen vad som hänt. På ena framknäet hade Juppe också en hårlös fläck. Inte ett sår men något har hänt.

Antingen har han gått omkull rejält eller också har han rotat och skrotat någonstans där han verkligen inte skulle vara. Hoppas han har lärt sig något.

Jag ska be stallisen som flyttat att komma och ge Juppe lite masssage. Det kan behövas misstänker jag.

Jag har inte gjort något. Jag bara stod i hagen och så POFF var det sår lite här och var.

Det var säkert unge Herr Barracudas fel.

En Juppe är alltid oskyldig, sa Juppe.

Så här stod Juppen och så POFF, blev det sår.

Jag fattar, jag fattar, sa jag. Skönt att du fick äta dig mätt i kväll i alla fall. Gräs på vägen mot stallet, gräs på vägen hem och en bamsig påse hö i stallet. Då borde en Juppe vara mätt.

Du, trevligt att råkas sa Juppe. Nu blev det lite dålig mottagning här. Vänta - nu hör jag ett grässtrå ropa på mig från väster.

Jag kommer!

(Och grässtrån har du fått så det räcker i magen, tänkte jag när jag såg min ståtliga kompis raskt promenera iväg. Blank, muskulös och bara ytterst, ytterst lite tjock om magen. Ungefär som jag efter semestern.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar