19 augusti 2016:
Juppe har helt okej hovar, faktiskt. Det kan man inte tro när man ser den här bilden.
För sisådär sex veckor sedan (?) var det dags för skoning igen. Ordinarie hovis var på Island och mådde gott. Hovisar borde förbjudas från att ta semester.
Okej, okej. De kanske ska få ta semester då. Men det är sannerligen inte lätt att hitta en vikarie som inte bara är skicklig hovis utan även kan islandshäst.
Jag såg att vikarien var väldigt försiktig när det gäller att korta tårna på Juppe, här har vi nu resultatet av det.
Fan.
Självklart är ordinarie hovis på gång, han ska bara ha magsjuka färdigt först.
Vän av ordning kanske tycker att vikariehovisen borde komma och rätta till det hela. Jag vill inte.
När Juppe blev sjuk och fick sin permanenta skada i bogen väcktes någon form av varulv i mig. Jag försvarar min häst.
Jag gör mitt bästa i alla fall för att freda honom från obehag. Jag lyckas sällan, men min ambition är att han ska ha det så bra som en islandspålle kan ha det.
Juppe skiter väl i hur hans hovar ser ut. Men springa på stubbåkern var han lite sugen på.
Jag med.
Vi tog en värdig promenad längs åkerns kanter och mätte upp knappa två kilometer med sportappen.
Kan vara bra att veta.
Magnus berättade att stubbåkern ska stå i tre-fyra veckor till. Så vi hinner, vi hinner.
Buäh.
Snygg är han i vilket fall.
Och det fanns en liten rest av misstänksamhet kvar i mig under promenaden. Enda gången Juppe har dragit från mig var på den här stubbåkern. Nu var han en perfekt gentleman.
Så här såg det ut på film strax innan han drog för ett år sedan:
Och så här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar