lördag 31 januari 2015

Hur filmar man i 180 km/h?

Jag kunde inte. Fippla, fippla med mobilen. Juppe hoppade jämfota, är du klar nu? Är du klar nu? Nu springer vi?

Insåg att jag skulle ha brutit nacken av mig om jag försökte. Hur gör alla andra?




Ljuvlig dag i alla fall. En lättare fnorkig tur på en timme sisådär. Det är länge sedan vi tog en tur ensamma jag och Juppe kom jag på. Därav fnorkigheten säkert.

Härligt i alla fall. Och efter att han överlevt skogen så kom vi till vallen där vi får springa. Det vet Juppe :-) :-) :-)

Wohoooooo! Jädrar vad han galopperar. Jag försökte kika mellan snöblafforna och hoppades på att Juppe såg lite bättre. Vi njuter! Tror det är fantastiskt skönt att få ta ut sitt allra värsta i en galopp, annars skulle han väl inte göra det?

Och sedan blir det myyyyyyysssss:





Upptäckte ännu ett fleecetäcke som Juppe kan variera med. Om Juppe har tillräckligt med täcken nu? Tveksamt. Han var lite osäker på den blå färgen. Förstår honom.

Jag tror att katten Musse har en crush på både mig och Juppe. Jag blir alldeles förskräckt när han myser runt Juppes ben och hovar. Men så här är det ju inte fel:





Som sagt. Tröttnar aldrig på att kolla in grabbarna i hagen:


 Drömlikt tyst och snödämpad hage.


 Superoptimisten Juppe tror att han kan hitta flera strån som någon missat.




 STÖRSTA HÖGEN är min, eftersom jag är BÄST och BESTÄMMER, vrålade Safir.
Patti var märkligt döv.


 Tass, tass eller vad det heter när man har hovar.


 Vissla, vissla. Humptidumptidum, dumptidum.
Oj, ett strå! Jag tar det, det är ju synd om det förfars.


 Stick!


 Va?


 Vissla, vissla. Smaska, smaska.




 Fnissa, fnissa.


 Va?


 Vissla, vissla. Smaska, smaska.


 Men gud vad sur han är då.
Vi går. Ja, ja. Vi går. Surmule.



fredag 30 januari 2015

Fredagsmys!



Helt ensamma i stallet. Mysigt. Frustigt från start. Inget jädra renskinn, bara rejält med hö och borstning. Såret på hasen såg fint ut, nästan helt läkt.

Det var halt och knöggligt på ridbanan, jag släpade fram tre bommar och så trippade vi runt i 20 minuter i skritt. Hit och dit och lite volter och framdelsvändningar och halt.

Juppe var förundrad. Ska vi inte jobba mer?

Näpp, sa jag. Vi syns i morrn!

onsdag 28 januari 2015

Mystiskt flyttade skänklar

Å vilken tur att vi hade lektion i kväll. Annars hade tveklöst latmasken vunnit, blåst, snöslask och regn.

Och ändå stod vi där i givakt, ridgänget. Det är så skönt!

I kväll övade vi på galoppfattningar. Jag som undrat så över varför Juppes galopp helt plötsligt känns så underligt stolpig.

Jag har på något mystiskt sätt låtit skänkeln som ska flyttas lite fram - istället glida bakåt. Så Juppe har väl undrat vad i hela friden han ska göra helt enkelt.

Ah. Lektioner. Säger bara det.

Och när man sedan på ett par omgångar känner att allt känns mycket bättre, vilken skön känsla det är. Inte perfekt. Men bättre. Ett bra läge för att öva själv sedan.

Och Juppesnupp hade en liten sårskada högt upp på hasen. Den såg torr och fin ut, men jag får hålla extra koll. Grabbarna busar väl loss i hagen.

måndag 26 januari 2015

Spa-Juppe



Som sagt, jag känner av ridturen på 1,5 timme. Tänker att Juppe nog också gör det. Åkte till stallet bara med sikte på att skämma bort grishästen.

Svepte in hästen i fleecetäcke för att torka upp lite av blötsnöslasket, dukade upp ett berg hö och stod och glodde.

När det var dags att jobba lite från marken tog jag på ett lager täcke till, ökad mysfaktor att hålla sig torr och varm tänker jag.


 Ah. Äntligen lite ordning på torpet.


På med en boxarmorgonrock när jag ska jobba. Och framdukad buffé.
Hon är anställd.

Riktigt skönt att få röra lite på sig, snöblaffor till trots. 

söndag 25 januari 2015

Bästa riddagen på länge!















- Jag vet, jag är ett snyggo. Du behöver inte säga det v-a-r-j-e gång. Men kul att se dig! Har du en godis?

Jag har knutit mungiporna i rosett ovanpå huvudet efter den här dagen. 1,5 timmes spruttelispruttelibangbang med bästa galoppkompisen Embla. Å, vad kul!

Killarnas nedre hage använder de inte just nu, den är en perfekt genväg ut till en vall vi får rida på nu när det är snö. Juppe var lite fnorkig och nervös i dag med, men vi skickade Embla före i döden. Och när damen drog iväg i galopp var inte Juppe sen att haka på. Om man säger som så.

När jag började skratta slängde han i turbon. Det är så härligt när man inte tror att det ska kunna gå fortare så kopplar Juppe på fler muskler. Härligt för alla, jag lovar!

Vi töltade och skrittade runt i 1,5 timme. Solen hann att komma fram till och med. Wohooooo!

Juppe var dyngsur av svett när vi kom tillbaks till stallet.

Innan vi drog iväg tog jag de här bilderna:


 Det är så kul att kolla på vad killarna har för sig i hagen.
Det pysslas och gnags och grejas och fejas.




 Alltså, vad tittar du på? undrar Juppe och slänger upp luktläppen.


 ?














Pallar inte. Jag går och kollar om någon tycker att vi ska ha hö istället.




Juppe?

Och när vi kom tillbaks så låg det faktiskt hö i hagen:






 Dunur och Juppe äter snällt från samma hög.




Safir viftar bort småglina från högen som ser godast ut just då.

lördag 24 januari 2015

Juppemums!






Ah, vilken härlig dag! Jag var på strålande humör när jag upptäckte att jag visst hade tid att åka till stallet. Färdigpysslad och supersocialiserad med roliga nya bekantskaper.

Juppe var lite stissig och skuttig. Väntade väl på renskinnens framfart.

Men vilken maräng! Aaaahhhhhh, vilken fin stund vi fick på ridbanan. Vi fick sällskap också, det var säkert extra kul. Juppe var lyhörd och satte varenda halt (utan när jag började fippla med benen).

Så roligt! Smaskig tölt och härlig trav blev det på banan. Och på tavlan i ridhuset stod det att en vall mellan hästhagarna och några nybyggen går att rida på. Det gör vi i morrn! Tjohooooo!

Ibland tänker jag: är det här en tant/hästblogg eller är det bara en blogg över en hästägares wobbliga psyke. Jag fattar själv hur mycket jag och min inställning påverkar Juppe. Stackars pållen. Fast han har det nog rätt bra ändå, han får dras med mig.