Juppes och min första dag på Bäjeby = kurs = toknöjd.
Kursen började med ett teoripass, jättebra att få koll på vad som ger extra poäng i tävlingen och vad en riktig gaedingur är.
Med sex anmälda ekipage var det ju förstås rena lyxkursen. Kursen krockade i tid med flera tävlingar. Anne hade jättemycket tid för oss. Annica hade nog hoppats på åtminstone tio i gruppen.
Vi gick varvet runt och presenterade oss, jag passade på att gnälla lite om att Juppe testar mig och att jag inte riktigt får bestämma gångart.
Vilket otroligt trevligt gäng! Allt från 14-åringar till farmödrar. Avslappnat, vänligt och prestigelöst.
Annica på Bäjeby och jag red samtidigt.
Kul, kul, kul. Pepp! Nu vill jag tävla!
Jag och Juppe lyckades pricka in fel galopp inte bara en gång ... Och så säger Anne att det inte gör något. Det är helt okej i en gaedingakeppni. Tjohopppppp!
Annars? Juppe hade knutit en prydlig mental slips och hängt kring sin fina hals. Han skötte sig exemplariskt! Han var till och med JÄTTEFIN. Tölt? Javisst. Trav? Eh, vad menar du? Ahaaaaaa, trav. Klart det ska bli trav!
Och så vidare, och så vidare.
Förmiddagspasset skötte vi bäst. Dels var jag mindre trött då och lyckades tänka oftare på hur jag satt och var de flaxiga armarna höll sig och att suga in magen och allt vad det är. På eftermiddagen var Juppe och jag lite mer i geléråttemode.
Men det gick bra då med!
AAAAHHHHHH! Nu ska jag anmäla mig till EIRs klubbmästerskap och sluta gnälla på Juppe. Och går det åt pipsvängen så får det göra det.
Anne gratulerade mig också till att jag köpt en fin och trevlig ridhäst med helt rena gångarter. Trevligt byggd och långa ben - exteriören gör att han har det lätt för sig. Kul att höra. Jag är ju redan nöjd, men det är faktiskt trevligt att få kvitto på det också från gurusar.
På kvällen var det dags för ihopsläpp i grabbflocken för Juppe. Det funkade också jättebra, lite gnissel och vevande framhovar - men inte mer än det.
The Boss.
Påse fylld med avledande hö.
Juppe spanar in sina nya hoods. Ligghallen, jaha. Välhalmad. Nice.
Juppe längst till vänster. Som ni ser, ingen större dramatik.
Det är så skönt att ha en häst som kan prata flockiska,
som kan hästars sociala regler och inordnar sig i dom.
Back, Juppe fick flytta på sig.
Till slut fick bossen tid att hälsa lite på mig också.
Trevliga respektfulla hästar, det ska bli kul att lära känna gänget.
Fick ett mycket bra första intryck.
Juppe var ganska metodisk i sitt utforskande av grabbarnas hagar.
Han följde staketet och spanade in var det kunde tänkas finnas lite gräs.
En av skogsdungarna.
Lilleman i gänget. Så söt.
Lillebror till Argeisli från förra stallet. Visst är de lite lika?
Förstå så kul det här gänget kommer att ha!
Annica blev så stolt när hon såg lillemans deltagande i utforskandet av nya flockmedlemmen. Grabben föltuggade och visade på så sätt att han inte tänkte lägga sig i de vuxnas diskussioner.
Tror alla var lite sega vid det här laget. Kolla in bossens gäspning till vänster i bild i filmen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar