Jag har funderat och skämts på mitt håll. Juppe har nog gjort detsamma.
Jag har tänkt att det nog blivit för mycket för Juppe på något sätt med alla dessa öppna fält och galopp och tölt om vartannat. Overload helt enkelt.
Plockade fram pålle ur hans box med viss avvaktande bävan. Han såg ut som ett trött penntroll.
Betslade på och skutt ut till ridbanan.
Jag hade kunnat få vilket featherpris som helst, höll tyglarna mellan pekfingret och tummen i prinicp. Ansträngde mig för att ha ett tydligt kroppsspråk, tittade stint dit jag ville. Berömde, berömde, berömde och proppade i favvogodiset.
Juppe gick på en tygel som knappt hade kontakt. Hade stenkoll på mig, gick jag myrsteg så gjorde han det, ökade jag så hängde han med. Han traskade glatt med benen i övertramp rejält, vad det nu heter åt sidan.
Kort sagt. Vi hade fantastiska tio-femton minuter tillsammans. Phu.
Nu känns det kul att tänka på stubbåker igen. I morgon tänker vi börja med markarbete på stubbåkern för att få kontakt med varandra. Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar