fredag 31 januari 2014

Vi rörde på fläsket trots allt

Lat. Trött. Skön soffa. Ouäääähhhh, lika bra att dra på sig overallen och gå upp och mocka medan jag är vaken.

Och sedär. Där står en pigg sexåring som ska rida Fluga alldeles själv och en höggravid stallägare redo för skogstur.

Det går ju liksom inte att banga ur.

Vinden bet i kinderna men det blev en knapp härlig timme i skogen. Å så skönt så här efteråt.

Och vad månde bliva av den lilla sexåriga generalen. Tänk om man hade det självförtroendet att sitta käpprak på en gigantisk häst och peka med hela handen - ditåt! Tänk om alla ungar kunde hitta något som de är så bra på och som de tycker är roligt. Det är kul att bara få vara med på ett litet hörn.

torsdag 30 januari 2014

Ridskoletygel - behövdes inte ikväll



Ikväll använde vi nya ridskoletygeln för första gången. Oups. Jag köpte den korta varianten från Hestbolaget utan att riktigt tänka mig för. Den kanske är tänkt till en ponny egentligen. Ingen katastrof, jag får ha den på ridbanan, i skogen där Juppe vill sträcka på halsen emellanåt är den för kort.

Ikväll behövdes det ingen tygel alls heller. Juppe och jag var på strålande humör. Jag testade att tynga i ena stigbygeln och luta mig lite åt det hållet jag ville, Juppe svarade kvickt med att svänga dit jag ville.

Godis och applåder - vad annars?

Vi grejade till och med att tölta i en åtta med hjälp av vikthjälper. Helt förstummad. Ju gladare jag blev desto mer samarbetsvillig blev Juppe. :-)

En fin halvtimme på ridbanan med andra ord.

onsdag 29 januari 2014

Blåst är läbbigt



Det sved i kinderna av kyla när Juppe och jag kom tillbaks efter en timme i skogen.

Jag vet inte riktigt vad vi gjorde, men tid tog det. Vi tog klätterbacken två gånger, irrade runt lite i lillskogen som ligger närmast. Juppe tyckte det var läskigt med den rätt kraftiga blåsten och stirrade till det lite men inte så farligt.

För att öka på spänningen hörde vi motorsågar i fjärran. Ljudet studsade i skogen.

Jag tyckte det var läbbigare att grusvägen har blivit en skridskobana bitvis. Sista biten hoppade jag av och gick, skönt det med i så trevligt sällskap.





tisdag 28 januari 2014

Switch bort med pälslössen







Han är så galet rolig Juppe. Ikväll blev det mycket pyssel och lite longering och en gnutta lek.

Longeringen var fantastisk. Först tänkte jag rida, antingen på ridbanan eller i korallen med tak, men Juppe såg lite sliten och pömsig ut så jag tänkte om. Det blir mys istället.

Longeringen gick som en dans. Juppe var lugn och lyssnade jättebra på vad jag ville. Allt från skritt till trav och galopp gick fint. Helt otroligt.

Avbröt när det gick som bäst. Plockade fram cavalettibommar och kopplade loss Juppe från longeringslinan under tiden.

Bank, bank, kadonk! Lät det så fort jag släppt ner en bom och gått för att hämta nästa. Juppe är tvärsäker på att han kommer att få godis om han dunkar till bommen med hoven. Det funkar ju med bollen - så det måste gå så här också!

Blev lite orolig ett tag faktiskt när bommen med sockerbit längst ut ställde sig på högkant och Juppe liksom balanserade den med hoven. Phu, men det gick bra.

Såg till att snäppa fast longerlinan så snabbt jag kunde. Juppe försökte enträget att boxa runt bommarna med hovarna innan jag smackade på och till slut fick honom att förstå att jag ville att han skulle KLIVA över.

Med godis och applåder förstod han hjälpligt att bommar - de ska man inte bolla med. Där får man godis om man traskar över ordentligt.

Plockade bort bommarna när det gick som bäst och högg med mig ett spö istället. Det är det där med spansk ritt ....

Juppe blev pickad på bogen av spöet och fattade nada, han började gubbvicka på huvudet och muttra upprört. Idag gick det lite snabbare att få honom att lyfta på en hov med hjälp av en tåspets under karleden. Men fattade han?

Näej.

När jag ville få honom att yogastretcha mellan frambenen började det rycka i frambenen och sedan bestämde Juppe sig för att hon vill att jag ska BACKA. Ja, ja! Jag backar!

Hjälp. Tror jag har hållit på med för många tricks samtidigt. Nu är det dags att ta en paus tror jag.

Vi bolltrixade lite innan vi gick till stallet. Det gillar Juppe för han vet att det cashar in godis när han får in en träff. Det blir en bra avslutning tänkte jag, att slippa fundera på vad jag vill.

Väl i stallet så var vi båda på finfint humör. Jag mätte upp Switch och strök efter hela rygglinjen, från nacken till svansen på Juppe. Nu ska förhoppningsvis pälslössen försvinna.

måndag 27 januari 2014

Det är något visst med rödhåriga killar



Jihhaaaaaa pålle! Ge mig vad du kan av fart och fläkt, sa cowboykatten Roy.

Det blev inte mycket med det. Tror Juppe verkligen gillar kattens sällskap, han tittar så storögt på Roy när han får förbi. Om jag kopplar loss Juppe så gör han inte som de andra ungkillarna gör - går snabbt efter misse med något illvilligt i blicken. Juppe sänker mulen och tittar.

Så idag slängde jag upp Roy för en liten provsittning. Tror Juppe mest tänkte att det var någon sorts ny övning på gång. Vad ska vi hitta på nu?

Vad vi hittade på - jag tänkte gå ut på ridbanan med Juppe och jobba från backen och köra dressyr men det började blåsa så in i bängen att vi hoppade in i ridkorallen istället.

Det lät verkligen jättemysko i korallen, vinden som ven och snö som piskade mot taket. Riktigt spökljud.

Jag försökte vara som vanligt och gjorde övningar från backen och satt till sist upp. Det gick bra, Juppe stelnade till ibland men inte särskilt mycket. Ville inte utmana ödet dock utan nöjde mig med att skritta över tre cavalettibommar, varav två upphöjda.

Juppejätterolig stannade vid bommen och krafsade på den med hoven, han trodde han skulle få godis då. Han får ju godis när han gör så med en boll, så varför inte nu?

Host, vådan av management by godis och applåder. Låtsades som ingenting och smackade på pålle istället. Satt av och löslongerade honom över bommarna också. Juppe försökte tricket med att krafsa på en bom igen. :-)

Han fick mycket beröm när han verkligen gick över bommarna. När vi ökade till trav så vek Juppe av när det var dags att ta sig över bommarna. Vi bytte varv och Juppe klev över första bommen. När han fick massor av beröm då bestämde han sig för att ta resten av bommarna också med mycket ordentligt upplyfta fötter. Såg kul ut. Redig pôjk.

Avslutade med att testa om jag kunde få Juppe att lyfta på fötterna som en början till spansk ritt också. Juppe blev tydligt irriterad igen. Han förstod inte varför jag stod och pickade på hans bog. Jädrigt enerverande.

Funderade ett tag.

Pickade lite mer på bogen, samtidigt som jag stod på ett ben och fick in min lösa fot under karleden på Juppes framhov. Då lyfte han på benet. Godis och applåder.

Vi gjorde om proceduren ett par gånger. Får se om något fastnar, eller om jag helt enkelt bara får ta det som en balansövning.

Hur länge vi höll på? Max en halvtimme. Sedan var det skutt ut i snöovädret igen.



söndag 26 januari 2014

Löslongering av två herrar, bland annat



Vilken härlig dag! En timme i skogen med Oskan, Anton o Co. Efter det kände jag mig så hurtig att jag erbjöd mig att löslongera Ofsi ihop med Juppe.

Spännande grejer - för mig i alla fall.


 Här ser vi då mönstergossen Ofsi till vänster, på en prydlig volt. Till höger ser vi smartjuppe smita från jobbet. Han räknade ut att om han ställde sig i ett hörn av ridbanan och såg ut att skåda fåglar så skulle han få vara ifred.


 Tick, tick, tick. Ofsi var en gentleman nästan hela tiden. När jag bad honom galoppera ett tag till på volten så kickade han lite med bakbenen, men gjorde som jag ville. He, he. 


Japp. Gissa vem som är vem?
Ungefär här fick jag hjälp att hämta långa, läskiga körpisken.
Efter det blev det fart på båda pållarna . . .

På eftermiddagen serverade jag gossarna mellis och passade på att plåta lite mer. Då hade helt enkelt Juppe fått nog. Han ville inte ha mig i sin mat. Eller helst inte i hagen tror jag.






Sötsur mule.

lördag 25 januari 2014

Finns inget bättre än skog

Vi fick sällskap av Oskan o Co idag. Mycket najs. En knapp timme i skogen blev det.

Perfekt lördag. Yes. Några minus och väldans pigga hästar. :-)

fredag 24 januari 2014

Uppför backe nerför backe





Ja, ja, ja, jättefint gammalt sönderfallet torp i skogen, sa Juppe. Nu har vi gjort det du vill, nu SPRINGER VI.

Och det var ändå efter en timme i skogen. He, he.

Skönt med kompisar med spring i benen. Juppe och jag var på lysande fredagshumör. Hoppa upp från bänken från det håll jag ville gick däremot inte, men tygeln fick jag för det mesta ha för mig själv. Så fick Juppe bära sitt huvud själv.

Juppe galopperade som en tok i galoppbacken bakom torpet. Jag kunde inte hjälpa det, jag bara började tokskratta. Han såg så rolig ut med öronen som små strutar riktade framåt och under mig hade jag en kropp som bara ville visa vad han kunde.

På den nu ganska hala grusvägen försökte han smygöka i tölten på det mest roliga vis. Vi körde klätterbacken två gånger i rask takt också. Juppe nästan hoppade jämfota när det var dags att klättra igen. Ha, ha, ha!

Sånt får man energi av, så nu har Juppesnuppe ett nytvättat och nyinoljat träns. :-)

Glömde, jag köpte en begagnad Stübben neporengjord för 230 spänn på fejjan. Den ser helt ny ut. Juppe har trampat och visat lite missnöje när jag spänt gjorden, har en fransk gjord med resår.
Den nya är stum och ganska bred. Han verkade trivas bra med den, det är kanske bra att varva lite olika sorter?

torsdag 23 januari 2014

Hallå? Du glömde mig!



Juppe såg förvånad och kränkt ut när jag sa godnatt och gick från stallet utan att vi ridit, min kompis och jag.

Orkade helt enkelt inte. Det här har varit en tämligen usel vecka ur träningssynpunkt.

Ikväll var det ett helt gäng som pillade Juppe i pälsen. Teorin regnskållor röstades ned, och teorin pälsätande löss håller vi nog fast vid.

Det får bli en rand med switch i pälsen till helgen.

onsdag 22 januari 2014

Iiiiihhhh, pälsätande löss



Det är bara att inse. Juppes "mjäll" är nog trots allt pälsätande löss. Blev lite fundersam efter kamningen igår och googlade på allt jag kom över. Jodå. Såhär ser pälsätande löss ut i äggform. Vissa av stråna ser ut att vara tuggade mitt av. Lite malätet sådär.




Dessutom upptäckte jag de här kala fläckarna i pälsen. Också typiskt för pälsätande löss. Stackars snuppi, jag som smorde in smetig salva på det här igår, hoppas det lindrade klådan i alla fall.

Jahapp. Vad göra?

Det finns inget som tar pälsätande löss direkt (som är lagligt att sälja utan recept från veterinär).

Frontline som man kan droppa på katter som får löss funkar tydligen, men det blir ju liksom svindyrt att köpa små kapslar som räcker till en hel häst. Uj, uj.

Ringde till Strömsholms hästklinik. Nja, det bästa är att raka där lössen håller till, eller tvätta med grönsåpa. Och det kan ju vara svårt så här års.

Yep.

Det är ju inte livshotande. Här får funderas. Har du något tips?



tisdag 21 januari 2014

Trivsam longering, det var det värsta!

Släpade mig upp till stallet idag. Pysslade massor med Juppisnuppi. Jag har varit så fundersam kring varför han haft så mycket vita flagor i pälsen vid halsen, på båda sidor om manen.

Beväpnad med kattkam i stål kammade jag igenom pålle. Han sänkte huvudet och drägglade förnöjsamt. Tror han somnade för han spratt till när jag flyttade en fot och det lät lite.

Pillade mig igenom pälsen på halsen och upptäckte ett litet ställe utan päls, där hudytan såg skorvig och torr ut. Och ett till sådant ställe. Jag smörjde in med dunderhästsalvan Vegeboms.

Hoppas det blir bättre nu. Pälsätare kan det väl inte vara? Hoppas jag.

Bara för att hitta på något knöt jag fast repgrimma och tog med Juppe och en longerlina till ridbanan. Hade noll förväntningar på longeringen, var närmast uppgiven (och säkert så avslappnad som jag aldrig varit förr) - Juppe var som en dröm!

Juppe lyssnade, sänkte halsen och skrittade fint runt mig. Byta varv, inget problem. Det gick till och med att trava, med lite halvhalter gick det att få honom att sänka farten. Killen frustade till och med. :-)

Mycket fint. Avbröt när det gick som bäst och kände mig på mitt mest generösa humör. Overallfickorna putade som vanligt av hästgodis. Knäppte loss Juppe från linan. Han log och ställde sig i position för att göra yoga. Vi gjorde åt båda hållen.

Tänkte att det kanske blir tråkigt att hålla på med samma grejer jämt. Utmanade Juppe att ta godisen mellan frambenen så långt bak som det bara gick. Inga problem sa killen och såg ut som värsta yogakillen när han stretchade.

Vad hitta på nu? Fickorna putade ju fortfarande. Spansk skritt, det kan det bli!

Jag pickade Juppe på bogen strax ovanför ena frambenet. Han såg ut som ett frågetecken. Pickade lite till, på det mest enerverande sätt. Han lyfte benet lite, godis och applåder.

Gjorde likadant ovanför andra frambenet. Juppe började se upprörd ut, huvudet liksom gubbvickar lite fram och tillbaks och man ser hur han muttrar inombords. Han bestämde sig för att helt fräckt nafsa åt sig godisbiten.

No Sir, sa jag utan att tänka efter ett enda dugg. En nanosekund efter nafset hade Juppe en rosa handske kastad i fejset. Han formligen trillade baklänges. Mycket bra att hålla till på en ridbana med staket hela vägen runt om.

Juppe tittade på mig med en blick som ett rådjur tecknat av Disney. Stora, mörka, blöta anklagande ögon.

Jag bjöd in honom att komma nära mig igen genom att ta ett halvsteg tillbaks. Juppe kom traskande. Vi försökte med spansk ritt igen, den här gången hjälpte jag till lite genom att lyfta ett av hans ben precis efter att jag pickat på bogen. Då fick han godis. Ska bli kul att se om han hunnit sova på saken i morgon.

Imorgon hoppas jag att jag orkar rida. Och att solen skiner. :-)

måndag 20 januari 2014

Juppe har grym mensvärk

Idag tar vi igen oss. Jag eller Juppe har mensvärk, oklart vem. Men vi sympatiserar med varandra och tar det lugnt.

söndag 19 januari 2014

Ridtur i skogen och hela dan är kvar

Härligt. Traska i skogen med sällskap av Oskan o Co. Granruska efter granruska daskade av snön mot oss, uppfriskande. :-)

Finns inget bättre sätt att starta en dag på. Vitt, vitt, vitt och ljust, ljust, ljust. Lite trivsamt pladder och sedan stallpyssel.

Och nu är hela dagen kvar! Det ska jag fira med en tupplur.

Bekännelse: ja, jag har köpt en kattkam i stål för att kunna kamma Juppes snygga skägg ordentligt, liksom hovskäggen.




Lägg märke till världens sötaste plupp i vitt på mjukaste mulen i Mellansverige. Gullig.

lördag 18 januari 2014

Gloppeti, gloppeti - jihaaaaa!

Minus sju. Sol. Gnistrande snö. Jädrar vad vi galopperade längs vårt favoritdike idag. Juppe var mycket piggelin och ville liksom bestämma att vi skulle galoppera NU, nähä? NU då!

Det som är jätteskönt är att han lyssnar, även om det är spruttigt så går det att prata med grabben.

Vi fräste iväg som en jumbojet på väg att starta. Ehehehehehe, vi hade jättekul. Tvingade grabben att gå med lång tygel och skritta emellanåt och några vändor tog vi en kort bit tölt på vägen.

Sedan var det räcerfart som gällde igen. Nu kan Juppe gå på tygel i skritt. I galopp? Uj, uj, uj. Vi får nöja oss med att ha kul än så länge tror jag. Tror vi ser ut som oversize tax i galoppen om jag ska vara ärlig.

Och en trivsam avskrittningspromenad, Juppe tittade intresserat på mig när jag blev andfådd av att kliva fram i snön.

Han var dyngsur av svett.

I hagen blev det mys med grabbarna. När de väl gett upp hoppet om att få mat eftersom jag var i hagen så återgick de till vardagslivet igen. Argeisli inspirerade med att rulla sig i snön:











 Juppe är så söt när han rullar sig och gnuggar sig i snön.
Han sträcker ut överläppen så han ser ut som en tapir.












 Aaaaaah! Ser skönt ut tycker Argeisli och tar en runda till.







Blir det mat nu då?

fredag 17 januari 2014

Snöflingor i man = livskvalitet




Juppelovelove. Det här är precis vad som behövs en fredag. Att masa sig iväg på tur och trotsa tröttheten.

Juppe har hästvärldens sötaste öron. Så är det bara.

Om jag har människovärldens fånigaste röst. Troligen.

Och vi slogs bara tre gånger idag om att han skulle stå still när jag skulle hoppa upp. Trägen vinner.


torsdag 16 januari 2014

Som att rida en linjal

Underbar solig dag idag. Fridfullt i hagen. Juppe och jag har fått en rutin varje gång jag hämtar honom i hagen:




Om ni tittar åt svansen till fattar ni säkert.

Killgänget skrapar och krafsar i snön för att komma åt små gröna strån i backen. Det ser rätt förnöjsamt ut när de går och mojsar.


Snyggjuppe. 


Kung Ofsi. 




På ridbanan byttes förnöjsamhet mot idel diskussioner. På sandlådenivå.

Vi började med att bli osams om att Juppe absolut ska stå stilla när jag ska sitta upp. Det gjorde han inte. Jag har ENORMT svårt att komma upp när jag har vinteroverallen på mig.

Lite lättare blir det som jag står vid en lång pall som finns utanför stallet. Juppe bestämde sig för att den var jätteläskig. Varje gång jag kom i sitta upp position flyttade han ut bakdelen ... AAAAaaaaAAAAaaaaAAAAaaaa.

Varje gång blev jag jättearg och backade Juppe och började om från början. Vet inte hur många gånger det tog innan jag kom upp. Men stilla stod han.

Nu var jag svettig som en gris och hade inte behövt någon vinteroverall.

Glömde, innan jag satt upp gjorde vi övningar från marken.

Juppe försökte springa från jobbet på banan och var inte alls särskilt övertygad om att han behövde ha bakdelen med sig. När jag petade med spöt på aktern så tyckte han att han kunde springa jättefort, och var inte särskilt intresserad av att lyssna på mig.

Många volter blev det och några one rein stop.

Vi töltade i en åtta, ökade, saktade av, ökade igen. Försökte fatta vänster galopp, det tror jag inte gick.

Öh. Ja, och så hade nästan en timme gått. Vi var lika slut båda två. Då var det dags för mellis för grabbarna i hagen.

Jag har lovat mig själv och Juppe att vi ska jobba på banan och från marken minst en gång i veckan. Phu, så mycket mer kravlöst och glatt det är att stånka fram i skogen.


Friends? Friends.

tisdag 14 januari 2014

Räcerjuppe och jag och balansen



Idag fräste vi fram över vår grusväg, nu snöbelagd, jag och Juppe. Det är så jädra kul att ha en häst som vill jobba, han tuffar på i tölt och jag försöker känna efter om det är passigt eller rent.

Blir jag osäker så lägger jag in en liten sväng här och där.

Juppe ångar på längre och längre stunder utan att bryta av till trav när det passar honom.

Vi kunde inte hålla oss. Det blev ganska mycket galopp också längs ett dike på åkern nedanför vårt hus. Jiiiiihhaaaaaa!

Även här var Juppe en bra kompis. Det känns konstigt att han så sent som i höstas bara drog iväg med mig i galoppen. Det här känns mycket sansat och väldans lyhört från Juppes sida. Kan det bero på att han får en godis rätt så ofta när han stannar för mitt hooooo. :-)

Balansen då? Ja, det får jag verkligen öva på. Känner mig väldigt vinglig när jag sitter i sadeln. Jag hoppas att det lite grand beror på alla lager med kläder som halkar runt mellan mig och sadeln, men bara skylla på det kan jag inte göra.

Juppe kanske har övat upp konditionen i hagen?

Tror pållarna övar på lambada eller tango i smyg:



Förutom att krafsa upp det goda gräset alltså. Hela hagen ser ut som en stor fin teckning över komplicerade danssteg.

måndag 13 januari 2014

Sköna, tysta, vitpudrade skogen


Så här såg det ut när jag släppte ut Juppe i hagen efter en timme tillsammans med honom i skogen.

Som jag längtat efter snö.

Allt blir liksom mycket större.

Juppe och jag traskade på vår favoritstig i skogen, vi gick nästan rätt hela tiden. Juppe fnorkade och fnyste, tyckte nog att allt såg annorlunda ut klätt i vitt.

Det blir så underbart tyst ute när snön kommit. Jag nästan kände hur jag vinklade öronen som periskop, precis som Juppe.

Vi tog en galoppbacke två gånger bara för att fira. :-) Sedan blev det lite väl spännande på hemvägen, Juppe såg troll och elände men lyssnade på mig. Han bar dessutom sitt huvud själv. Tackar.

På grusvägen, sista lilla biten mot stallet mötte vi en stor lastbil som skulle hämta timmer från skogen. Jag såg lastbilen i god tid, hoppade av och skuttade åt sidan med Juppe. Nemas problemas tyckte min kompis. Så promenerade vi sista biten tillsammans, mycket trivsamt.

Så här såg det ut i hagen innan vi red ut:




Okej, inte superljust jättelänge. Men det är på rätt väg!



Yep, säger Juppe.